Skolelever forskar kring varför sandtemperaturen varierar på stränder på Gran Canaria
5: e och 6: e klasserna på norska skolan på Gran Canaria har undersökt varför vi bränner mer om fötterna på vissa stränder än några andra. Här berättar eleverna med sina egna ord om projektet:
Av: 5. og 6. klasse, Colegio Noruego redaksjonen@canariajournalen.no
Som ett curiousaprojekt har vi valt att undersöka varför det finns olika temperaturer på de olika stränderna samtidigt.
Vi startade projektet genom att plocka upp sand från de två närmaste stränderna, Anfi och Patalavaca, till vår skola. Två halvfulla åtta liter pannor fylldes upp.
Sand togs också från några andra stränder. Slutligen hade vi med oss sand från åtta olika stränder:
- Anfi del Mar
- Patalavaca
- Puerto Rico
- Amadores
- Tauro
- Las Marañuelas, bystranda i Arguineguín
- El Pajar
- Maspalomas
Slutsatserna från testerna är att Anfi och Amadores är de två kallaste stränderna. El Pajar och stadstranden i Arguineguin är de två hetaste.
En jämförelse mellan de två hetaste stränderna och de två svalaste stränderna visade att de varmaste stränderna var de mörkaste och de kallaste stränderna var de ljusaste.
Därför spelar färgen en roll. Mörka färger lockar mer solljus än ljusa färger.
Antaganden
Våra hypoteser var dessa:
- Spelar det roll var sanden kommer ifrån?
Spelar sandens färg en roll?
- Spelar sandkornets storlek en roll?
- Har vikten på sanden något inflytande?
- Har vattnet under sanden något att göra med hur varmt sanden är?
- Har storleken på stranden någon påverkan?
- Har sandkornen olika former på de olika stränderna och påverkar denna värmen?
Så gick vi vidare
En anslagstavla hängdes upp på bakre väggen av klassrummet. När vi hittade svaret på något hängde vi upp en anteckning bredvid frågan.
För att ta undersöka våra hypoteser hade vi en akademisk dag när vi delades upp oss på olika stationer. En station studerade sandkornen i ett mikroskop, en annan vägde sanden och den tredje studerade färgen och kände på sanden.
I mikroskopet observerades att några sandkorn var runda medan andra var spetsiga. Vissa var små, medan andra var stora. Vid viktstationen vägdes de olika sandkornen i 20 ml.
Färgstudien visade att vissa sandkorn var mörka, medan andra var ljusa. Sanden från Puerto Rico var väldigt mjuk vid beröring, men sanden från Tauro var nästan som att röra vid saltkorn.
Taurussanden är ursprungligen från Sahara och Marocko och är orange, medan sanden från Arguineguins stadsstrand är helt svart.
Intervjuer med personer på gatorna, och med vänner och familj, om vad de tror är orsaken till temperaturskillnaderna på sanden visade att det finns mycket liknande åsikter om det.
Två geologer och Martin, som arbetar på Anfi, intervjuades också. Martin berättade för oss att sanden är koralsand, som är mycket svalare än vanlig sand, och att koralsanden verkligen är fiskben.
Mätstation på skoltaket
En mätstation riggades upp på skoltaket där temperaturen mättes i olika behållare med sand.
Medan vi undersökte sandtemperaturerna, började vi få misstankar om att de olika temperaturmätarna kunde ha uppmätt olika temperaturer. Därför gjorde vi ett försök där alla temperaturmätare placerades i solen så att de skulle få samma förhållanden. Sedan såg vi att de uppmätt upp till fem grader olika.
Vi var lite förskräckta och trodde att vi var tvungna att starta hela projektet igen. Slutligen bestämde vi oss för att ta bort temperaturmätarna som mätte mycket felaktigt, och bytte dem mot alla dem som mätt ungefär samma.
Nu turnerar vi runt på skolan och ger föreläsningar om projektet. På måndagen den 18 mars kommer vi att ordna en forskningsstation på skolgården där vi ska visa våra resultat. Där får gästerna se vad vi har kommit fram till.
Nysgjerrigpermetoden är ett slags forskningskoncept som hjälper barn att undersöka själva vad de undrar om. Elever som själva forskar kan delta i Nysgjerrigperk-tävlingen, som organiseras av Norges forskningsråd.
Foto: Colegio Noruego