Kanarieöarnas gastronomiska resa

Det traditionella och moderna köket möts på Kanarieöarna i en värld av smaker och ur detta växer unga talanger fram, skriver turistrådet i ett pressemeddelande.

En av dessa är kocken Juan Santiago, känd för sin experimentella stil och som finalist i tävlingen Världens Bästa Unga Kock år 2015.

Med öarnas 15 miljoner årliga besökare, är det oundvikligt att inte utmana och utveckla det kanariska köket, har han själv uttryckt det.

Här korsas smaker från Spanien, Latinamerika och Afrika, som tillsammans skapar en unik gastronomisk identitet.

Kanarieöarnas största ö, Teneriffa, är hem till den kända "papas negras" (den svarta potatisen) och "guachinches" – enklare, familjeägda restauranger där det bjuds på prisvärda, lokala specialiteter.

Lyxiga måltider och Michelinrestauranger finns det också gott om.

På Teneriffa finns fem utav de sex Michelinstjärnorna som Kanarieöarna prisats med.

Från fiskenät till bord

Kanarieöarna omsluts av Atlanten och det traditionella fisket, som är reglerat för att bevara beståndet och det marina ekosystemet, är en naturlig del av vardagen för öborna.

Havet är hem till en unik mångfald av både växt- och djurliv och de lokala fiskarna stubbkväkare (tillhörande gösfamiljen), salpa och brax är vanliga inslag i den kanariska matlagningen.

Den urprungligen latinamerikanska rätten "Sancocho" är mycket popular på ögruppen och består av fisk, potatis och "mojo" – den kända såsen gjord på bland annat olivolja, chili och paprika.

Friska, salta vindar och vågskvalp tillsammans med doften av nygrillad fisk, är en svårslagen kombination.

I området San Cristóbal på Gran Canaria finns restaurangen Bar Zurita där man kan njuta av utsikten tillsammans med delikatessen nyfångad bläckfisk.

Andra platser som är omtyckta för sina fisk- och skaldjursrestauranger är hamnstaden Arguineguín.

På Lanzarote och La Graciosa rekommenderas att beställa "La Santa-räkor" – små, smakrika räkor som serveras enbart med en citronklyfta.

Närproducerade råvaror

Kocken Juan Santiago är stor förespråkare av 0 km-principen, vilken innebär "att köpa och tillaga lokalt producerade råvaror, minska avstånden från hav till bord och att importera så få ingredienser som möjligt", förklarar han.

Denna metod gynnar de lokala bönderna och producenterna i stor utsträckning och resulterar i vad som serveras på tallriken.

På Kanarieöarna är exempelvis fläskkött, kanin och get stora proteinkällor.

En traditionell rätt på La Palma, El Hierro och La Gomera är grillat lamm som äts med händerna och som serveras med "papas arrugadas" (rostad småpotatis).

Nybakat bröd är essentiellt till varje kanarisk måltid och används bland annat för att skrapa upp resterna av den goda mojo-såsen.

Det vita, torra vinet från La Gomera och den lokalproducerade osten får heller inte missas, för att skapa en fulländad kullinarisk upplevelse på Kanarieöarna.

Kanariska ostar, gärna från Gran Canaria och Fuerteventura, håller absolut världsklass.

När tävlingen Världens Ostar arrangerades 2018, vann så många som 35 ostar från ögruppen priser.

Några favoriter bland dessa är "maxorata", en mellanlagrad ost med rökt paprika samt "majorero", en hårdost gjord på getmjölk och som inte är helt olik den mer kända manchegon.

Den kanske mest orginella osten är Flor de Guía, en krämig och lite salt ost gjord på både get- och komjölk, som man för mognadsprocessens skull tillsätter extrakt från en tistel med samma namn.

Något sött efter maten

Kanarieöarnas sötare traditioner är relativt okända, till och med på Spaniens fastland.

Den halvmåneformade bakelsen "truchas de batata" från Lanzarote, gjord på mandel, russin, sötpotatis och anis är ett exempel.

Andra är Fuerteventuras maräng "suspiros de Moya" och La Palmas "Príncipe Alberto"; en överdådig dessert bestående av sockerkaka, choklad, mandlar och hasselnötter.

På den lilla ön La Gomera är en av stjärningredienserna den söta palmsirapen "miel de palma" som används i allt från desserter till cocktails och i matlagning.

Kärleken till maten och råvarorna är en stor del av öbornas identitet.

Bli en privat sponsor du också! Canariajournalen har valt att ha allt innehåll utanför betalväggar och finansierar sin drift med annonser och privata sponsorer, utan prenumeration eller pressstöd. Det kostar pengar att driva kvalitetsjournalistik, och du kan hjälpa oss att bli ännu bättre: Bli sponsor, Vipps eller Swish en valfri slant pengar: Vipps: 95 74 94 69. Swish: 070 2314 263. Tack på förhand för ditt stöd !