Tät calima på Lanzarote och Fuerteventura
I eftermiddag är det höga mätvärden för partiklar i luften på Lanzarote och Fuerteventura.
På myndigheternas miljöportal beskrivs luften som mycket ogynnsam för hälsan, och är markerad med mörkrött.
De höga partikelmätningarna beror på sanddis som sveper över öarna från Sahara, ett väderfenomen som kallas calima.
På de andra Kanarieöarna är det för närvarande låg påverkan, men det har rapporterats att calima kommer att flytta in över alla öar under de kommande dagarna.
Calima kommer att tjockna under hela dagen, rapporterar Spaniens nationella meteorologiska institut, Aemet och den kommer att spridas och tjockna ytterligare under de kommande dagarna, och fortsätter åtminstone fram till den 7 februari, visar calima-modellen Skyron och modellen Earth Nullschool.
Det här är calima
Calima är ett unikt väderfenomen där torra och varma östliga vindar blåser från Afrika ut över Atlanten och för med sig sanddamm som virvlats upp i högre luftlager från Sahara.
Man får ofta muntorrhet och ont i halsen och ögonen under en stark calima.
Du kan också få en konstig smak i munnen, och starkare slemutveckling i näsa och svalg.
Termen calima används när det är en minskad sikt till mindre än fem kilometer sammanfallande med en relativ luftfuktighet på mindre än 70 procent, skriver det statliga väderinstitutet Aemet i sin terminologimanual.
Calima gör att temperaturen på Kanarieöarna ofta, men inte alltid, blir väldigt hög.
Sanddammet gör att sikten kan minskas, och dammet lägger sig överallt.
Det är ofta varmare och tätare sanddimma ju högre man kommer.
De varma luftströmmarna rör sig i högre luftlager när det är calima.
Högtryck i norr - lågtryck i söder
Väderfenomenet kan uppstå när det subtropiska högtrycket ligger långt norrut, och det är lågtryck söder om Kanarieöarna. Det händer att nederbörd kommer samtidigt med calima, men det händer väldigt sällan.
Ny forskning om väderfenomenet, utförd av astrofysiska institutet på Kanarieöarna, IAC, har avslöjat följande:
Calima uppstår efter att det förekommit perioder av fukt och regn i ett geografiskt område som går österut från Atlanten till Röda havet.
Ungefär två månader efter den blöta perioden börjar sanddammet blåsa i riktning mot Kanarieöarna.
Insekter, bakterier, virus och föroreningar
Calima består av aluminiumsilikater (aluminiumoxid och kiseldioxid), lera, gips, kalcit och andra mineraler.
Den för med sig bakterier, virus, svampar, pollen, insekter, sporer, små marina organismer och föroreningar från industriella utsläpp i Marocko, Algeriet och Tunisien.
Experter sägs ha räknat över 150 typer av bakterier i calima, och några av dessa kan vara hälsofarliga.
Ibland, när det är stora insektsangrepp där sanden kommer ifrån, följer insekter som gräshoppor efter.
Calimas har också med sig näringsämnen som kan öka algtillväxten i havet, men också ge näring till en rad andra växter.
Gränsvärden för hälsofaror
PM10 är partiklar med en diameter på mindre än 10 mikrometer, PM2,5 är mindre än 2,5 mikrometer.
Världshälsoorganisationen har satt en daglig medelgräns på 50 mikrogram för PM10 och 25 mikrogram för PM2,5.
Så beskrivs hälsoeffekterna av PM2.5 på webbplatserna för World Air Quality Index Project, ett erkänt dammmätningssystem.
0-50: Bra luft
0-12 mikrogram PM2,5 per kubikmeter luft.
Luftkvaliteten är tillfredsställande.
51-100: Måttlig
12,1-13,4 mikrogram PM2,5.
Luftkvaliteten är acceptabel.
För vissa typer av luftföroreningar kan det dock finnas måttliga hälsoproblem för ett mycket litet antal personer som är ovanligt känsliga för luftföroreningar.
Aktiva barn och vuxna, och personer med luftvägssjukdomar som astma, bör begränsa långvarig utomhusansträngning.
101-150: Ohälsosamt för känsliga grupper
35,5-55,4 mikrogram PM2,5.
Människor i känsliga grupper kan uppleva hälsoeffekter.
De flesta kommer förmodligen inte att påverkas.
Aktiva barn och vuxna och personer med luftvägssjukdomar bör begränsa långvarig utomhusansträngning.
151-200: Ohälsosamt
55,5-150,4 mikrogram PM2,5.
Vem som helst kan börja uppleva hälsoeffekter.
Människor i känsliga grupper kan uppleva allvarligare hälsoeffekter.
Aktiva barn och vuxna och personer med luftvägssjukdomar bör undvika långvarig utomhusansträngning.
Alla andra, särskilt barn, bör begränsa långvarig utomhusansträngning.
201-300: Mycket ohälsosamt
150,5-250,4 mikrogram PM2,5.
Hälsovarningar utfärdas av myndigheterna.
Hela befolkningen kommer sannolikt att drabbas.
Aktiva barn och vuxna och personer med luftvägssjukdomar bör undvika all utomhusansträngning.
Alla andra, särskilt barn, bör begränsa ansträngning utomhus.
300+: Farligt
Över 250,5 mikrogram PM2,5.
Hälsovarningar utfärdas.
Alla kan uppleva allvarligare hälsoeffekter
Alla bör undvika all utomhusansträngning.
Gör detta under stark calima
Under en calima finns en ökad risk för infektioner i andningsorganen.
Barn och människor med dålig hälsa är mer utsatta.
När caliman blir riktigt dålig brukar sjukvården på Kanarieöarna rekommendera att man undviker fysisk aktivitet utomhus, mest håller sig inomhus med stängda dörrar och fönster och dricker mycket vatten.
Hälsopåverkan
Sandartiklarna kan orsaka hälsoproblem och vara farliga för personer med andningsproblem.
Det är särskilt personer med astma, KOL, lungfibros och hjärt-kärlsjukdom och de som har influensa som är i riskzonen.
PM1 är farligast eftersom de tränger djupt ner i lungorna, där ett betydande antal passerar genom cellmembranet och kommer in i blodomloppet, enligt WHO.
De kan skada artärernas innerväggar, penetrera vävnaderna i det kardiovaskulära systemet och kan potentiellt spridas till större organ, inklusive hjärnan, hjärtat, levern och endokrina systemet.
I värsta fall kan PM1 bidra till dödliga sjukdomar som hjärtinfarkt, lungcancer, demens, emfysem, ödem och andra allvarliga sjukdomar, vilket leder till för tidig död.
PM1-nivåer övervakas inte av WHO, endast PM2.5 och PM10, och inga gränsvärden har satts för PM1.
Enligt experterna är calimas som kommer på vintern sämre för hälsan än de som kommer på sommaren eftersom vindarna som uppstår på sommaren renar luften snabbare.
Översättning: Thomas Nilsson thomas.nilsson@canariajournalen.no